We wanted to play, but we had nothing left to play for.

Here are some qoutes from the review of the concerts.

Håkan Hellström
Aftonbladet, five stars
"Jag såg inte Elvis Presley 1956. Jag missade Beatles 1963. Men jag ser Håkan Hellström i Slottsskogen 2010. Nu vet jag hur det känns och låter när en publik verkligen överröstar bandet på scen."
"Jag ser inte scenen för alla gapande munnar och händer och lyckliga människor som försöker slå ett nytt, kollektivt höjdrekord i jämfotahopp. Och där jag står hörs det inte ens vad Håkan sjunger eller bandet spelar. Publiken kör fullständigt över dem. Allsången är ... sjuk, sjuk, sjuk. Jag har aldrig, aldrig, aldrig upplevt nåt liknande."
"Ni som var där i kväll... Spara de ögonblicken – och alla andra som jag inte har plats att beskriva – på en plats som ingen annan kommer åt. Lås in dem i hjärtat. Var rädd om nyckeln. Ni kommer aldrig att få se dess like igen."
Expressen, five stars
"Jag har nog aldrig tidigare varit med om en konsertupplevelse där det så tydligt märks att vi delar på något tillsammans, vi i publiken och de däruppe. Något som är lika mycket värt för var och en."
"Men just den där känslan som lyfte oss i publiken i går är svår att beskriva. Tårfyllda ögon och ståpäls kommer närmare än ord."
Göteborgs-Posten, five stars
"Allt börjar dock med lite bildmässig Göteborgsporr till tonerna av Alf Robertsons Jag lämna mitt hjärta i Göteborg. Därefter kommer Håkan Hellström in i sin vita seglarkostym och med två blommor i bakfickan på de vita jeansen drar han planenligt igång med öppningslåten Känn ingen sorg för mig Göteborg. Trots att jag hört den hundra gånger och överallt, och sett Scandinaviums innertak lyftas av den, slår den där låten fortfarande undan benen på mig. Fullständigt. Det går liksom inte att värja sig.
Det märks också att detta är en väldigt speciell kväll för Daniel, Finn och de andra i bandet som varit med på hela resan ända sedan den tydligen rätt misslyckade spelningen i Bragebacken en sensommarkväll år 2000. Håkan beskriver vilken revansch han känner när han tio år senare kan blicka ut över säkert 25 000 lyckliga, rusiga människor som alla vill plocka med sig en bit av Håkan hem. Och förutom revansch märks det att Håkan Hellström också känner kärlek, lycka och en genuin tacksamhet över att ha lyckats röra, och beröra, så många människor under så lång tid.
Så tack Håkan för de här tio åren. Du hade fixat det utan Bjurmans kyss. Jag lovar."

La Roux
Göteborgs-Posten, four stars
"La Roux går på scen som sista akt på Way out West 2010. Har man inte dansat hittills är det dags nu. Bandet är stelbent, men tajt. Det här är en välrepeterad föreställning. Varenda detalj i scenshowen är direktimporterad från 80-talet och det hinns till och med ett klädbyte. Elly Jackson, som är ansiktet – eller ska man säga frisyren – utåt för duon, är cool när hon stegar fram och tillbaka över scen. Men det är publiken som får tältet att koka och som gör La Roux spelning till en riktigt värdig avslutning på festivalen."